Sjuklingen

Ja det är faktiskt lite synd om mig! Jag som nästan aldrig är sjuk blev dundersjuk i måndags.. Allt var som vanligt på jobbet, jag var pigg och glad. Började känna mig trött på em, men det var väl inte så konstigt när jag hade börjat vid halv sju på morgonen.. Men så fort jag kom hem så försvann krafterna helt och jag mådde jätteilla och fick kramper i magen.. Lyckades iaf sova en stund. Monica frågade om vi skulle ut och gå och jag tänkte att det kanske kunde vara bra och få lite luft.. Men när vi hade kommit halvvägs fick jag stanna och kräkas. Som tur var hade vi kommit ur bostadsområdet! *fniss* Lyckades iaf ta mig hem, men väl hemma blev det värre! Jag hade såå ont och jag kräktes några gånger till.. Fy vad jobbigt det var.
Igår mådde jag inte mycket bättre. Låg i soffan heela dagen. Orkade inte ens sitta upp.. Så idag när jag orkar sitta upp korta stunder känns det bättre. Men jag har såå ont i kroppen. Blir helt slut om jag rör mig.. Hoppas det går över snart, för jag ska jobba hela helgen.. *puh*

Imorgon blir det inte heller någon rolig dag.. Veterinären kommer hem till mamma och pappa. Det är dags för Laban att få somna in.. Det är dags nu, efter 18 bra år! Han har blivit så gammal och dålig på så kort tid.. Men han har haft ett bra liv min lilla kisse! Och dom senaste dagarna har jag tänkt så mycket på Sickan också.. Sitter och gråter nu, men jag vet inte om det är för Laban eller Sickan.. Antagligen för båda två, men det känns nästan som det är Sickan som gör att jag gråter så mycket.. Laban är så gammal och det här är mer naturligt och väntat.. Jag kan fortfarande inte släppa och acceptera att Sickan inte finns! Det borde inte vara så.. Jag blir så upprörd och ledsen varje gång jag tänker på honom! Vet inte hur länge det kommer kännas så.. Jag försöker tänka på dom djuren som finns kvar! :) Och lilla Lillan har nog börjat förstå hur man gör healing. Hennes mamma är ju expert på det och nu börjar hon själv visa att hon också kan! Orkar inte förklara nu, men hon var så söt i måndags när jag var som sämst.. :)

Näe, nu orkar jag inte sitta här längre.. Min kropp värker och vill till soffan.. Får hoppas att jag har nåt roligare att skriva om nästa gång.. :)
Kram*

Kommentarer
Postat av: Sara

stackare. :( hoppas du blir bra snart ju.



ja, lilla laban :'(

Postat av: mamma

Jag gråter jag med, det är jobbiga beslut att ta! Men, varken Sickan eller Laban mådde ju bra när beslutet togs, det underlättar lite iallafall. KRAM

2009-03-18 @ 21:45:29
URL: http://tootoolah.blogg.see
Postat av: Kajsa

Vilken tur att jag inte sminkade mej idag. gråter också. me det är ju som mamma säger.. det var dags för sickan, precis som för laban.

2009-03-19 @ 07:15:31
URL: http://ashima.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback